som sagt ibland stannar livet upp

fick ett samtal idag, ett samtal man inte vill få. min vän är sjuk.
så sjuk att hon ligger på sjukhus.
jag vill att hon ska bli frisk, jag önskar jag kunde vara där. jag vill att det visar sig att det inte är så farligt vad hon nu än har fått för elakt. att det hjälper med lite medurcin och sen blir det bra. jag vill inte sitta med den vetskapen att det inte är helt ofarligt. har googlat men alla konstiga ord och sjukdomar får mig bara att gråta.
jag vill bara krama om henne. jag vill inte sitta flera tusen mil (känns det som) ifrån.
jag vill slå en läkare på näsan.
pratade nyss med henne och hon mår bra, så bra man kan må utan att veta hur pass allvarligt det är. hon har inte ont någonstans, ja förutom där dom stuckit henne. hon får röra sig fritt på sjukhuset, men inte åka hem än. hon skrattar och skämtar och har besök som tittar in titt som tätt.

väljer att inte skriva ut vem det är då hon inte vill det. det var ok för henne att jag skrev det här, men jag kommer inte svara på vem det är innan hon själv väljer att berätta.
krya på dig <3