man saknar inte kon för att gräset är grönt

om två månader ungefär har jag bott i västerås i ett år. det året har bara flygit fram och jag med. har under det här året tillbringat mer tid i luften än vad jag gjort under hela mitt liv (ok, har inte räknat på det och det stämmer säkerligen inte, men det känns så i alla fall) har faktiskt tappat räkningen på hur många vändor jag gjort norröver under det här året.
under det här året har en person varit ner och hälsat på mig i västerås. får kanske skylla mig själv när jag åker upp stup i kvarten.
nu tycker ni säkert att det låter lite grinigt, men det är det inte tänkt som. utan det är bara ett konstaterande av fakta. det gör mig absolut inget att åka upp, fast det kan bli lite intensivt när man både ska hinna med umeå och skellefteå och ta sig emellan alla ställen. måndagarna brukar inte vara så roliga. men på samma gång får man ut otroligt mycket ur en helg!

som tur är åker folk jag känner fortfarande på stockholmsweekends, då får man passa på att åka in och träffas över en fika eller nått sånt. nästa att åka till stockholm är åsa och jossan. och det bästa av allt är att det visst fanns tid över att träffa mig !wiho!