onsdag 31 juli 2013

borde kanske förstå hinten. men jag vill faktiskt att du ska bo kvar med mig.

ni vet det där talesättet som går nånting "guld kommer alltid tillbaka". jag tror numera helhjärtat på det.

jag har aldrig egentligen varit en guld-människa, mer en silver typ. men när jag åkte till usa 1993 fick jag av mina arbetskamrater en guldkedja med ett fyrklöver hänge. ett litet lycka till halsband.
använde det lite sporadiskt fram tills för några år sen då jag la det i en liten ask tillsammans med alla andra guldsmycken.
den asken hamnade i förrådet tills jag städa det för två år sen, då tog jag upp asken i lägenheten. vilket bara det var tur, då jag hade inbrott i förrådet bara någon vecka efter.

plockade fram halsbadet och hade nog tanken att börja använda det. men glömde bort det.
tills jag en dag ville prova det.
letade och letade och letade.
men halsbandet var borta.
tänkte inte mer på det. men så en dag fick jag en uppenbarelse och tömde dammsugarpåsen.
och där, ihopssnurrat med en dammråtta, låg halsbandet!
hade det på mig någon dag tills jag hängde bort det igen. men sen när jag väl ville ta på mig det igen. då var det helt plötsligt borta igen.
letade och letade och letade.
vid denna gång var jag helt hundra på var jag lagt det inne på toan. så jag förstod att det inte hade rymt så långt.
plockade upp golvsilen i duschen och där hängde halsbandet!
det hade lika gärna ha spolats iväg, men hade som tur var fastnat lite i silen.

så nu sitter det runt min hals nästan för jämnan. bara ibland som det får komma lös och umgås med sina andra guldiga vänner. nu lägger jag det väl insoppat i en ask med lock så det inte ska ta sig iväg igen.
den rymningsbenägna halsbandet väl insnurrat runt handen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar