tisdag 7 augusti 2012

kanske borde kallas tant ändå

hemma igen efter en långpromenad. ja, tänka sig. jag har frivilligt gett mig ut på promenad utan att jag var tvungen eller utan löfte om ett glas vin/sol på bryggan/shopping i storstad när jag kom fram.

men en hemsk sak slog mig (förutom mitt dåliga flås) jag börjar bli gammal! min kropp håller på att ge upp. såg tecken redan förra veckan då jag promenerade hem till lunkan (för ett glas vin på balkongen!!) efter cirka tre kilometer högg det till i ena höften, sen i den andra. sista biten hem till henne var en pina då det kändes som om höfterna låst sig.

idag hände samma sak, dock bara i vänster höft. vid varje steg kändes det som om någon körde in en kniv i höftbenet och så strålade det bak mot rumpan och ibland ner mot låret.
måste nog sett ganska kul ut när jag staplade hem de sista kilometrarna. haltandes med ett stelt vänster ben.

crap, börjar jag verkligen vara i den åldern då det är dags att byta ut kroppsdelar?
det är ju inte så att jag hade med nya höftkulor på min shoppinglista i år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar