har alltid tyckt det varit roligt att fylla år. en alldelens egen dag som bara är min, om man nu inte räknar alla andra som envisas med att födas på samma dag som mig.
men i år tycker jag att vi skippar födelsdedagar. eller åtminstonde ser dagen som en vanlig dag.
hur mycket jag än gillar födelsedagar har jag aldrig förstått detta att bara för att man fyller jämt ska det firas extra mycket.
är det för att fira att man lyckats hålla sig vid liv? eller för att det ser snyggare ut på kortet med en nolla, än till exempel en trea? sen kan jag inte förstå folk som ska skämmas ut när de fyller jämt (vilket jag för mina vänners skull tar förgivet att de inte försöker sig på) räcker det inte med att man helt plötsligt känner sig gammal. ska man dessutom bli något som folk tycker ännu mer synd om?
jag är nog en av de som minst bryr mig om siffrorna som representerar hur gammal man är. men när pikar. frågor. påståenden. börjar redan när man fyller år sista gången innan jämt. då börjar till och med jag reagera på ålder. tur det är nio år kvar till nästa gång.
men ikväll är det fest!! ser det som en ypperlig chans att umgås med mina otroligt snygga unga "välklädda" vänner och JAG firar i alla fall att piff fått jobb som krönikör på style! det är fan en större prestation än att lyckas hålla sig undan fallande objekt, arga lejon och lömska mördare.
Tack hjärtat. <3
SvaraRaderamen det kanske är just det; en anledning att samla nära och kära till FEST! och precis som du säger kan man strunta i siffran, även om det blir liite svårt... många kramar pia
SvaraRadera