aj

hemma från en sväng hos knotknackaren.
fan, vad han misshandlar mig. både ekonomiskt och fysiskt.
berättade för han att det händer att jag inte kan lyfta min arm högre än axelhöjd, men det händer inte så ofta, skyndade jag mig att lägga till. tror det kommer från nacken, sa jag.
då vrider han min arm lite snyggt, ber mig hålla emot och lutar hela sin vikt på min axel.
jag skrek.
nä, det kommer från axeln konstaterade han bara.
sen skulle han növändigtvis känna på någon muskel alt. muskelfäste i armhålan! det gick inte så bra, jag fnissade mig av bänken. får nog trycka lite hårdare så det slutar kittlas, var hans respons. sagt och gjort han tryckte hårdare, då rullade jag av smärta ner från bänken.
men nu sitter jag här, några blåmärken rikare, många hundralappar fattigare och nog fan har jag ont i ryggen än. punkten jag gick dit för har släppt, men istället har det kommit en ny ond punkt, lite längre ner på ryggen.
tror jag börjar förstå hans affärsidé. behandla, men ge lite ont på ett annat ställe så man går tillbaka.