lördag 24 maj 2014

Man tager vad man haver, sa nunnan och gjorde armhävningar i gurklandet

Nä men nån gång måste man ju börja tänkte jag och knöt på mig löparskorna.
Varför inte en lördagskväll i 26 graders värme.
Nu blev det inte alls långt. Hade tänkt ut en runda och ville kolla hur långt det var. Det slutade på 1,6 kilometer. Men då sprang jag 99% av det (uppvärmningen tog jag i snabb promenadtakt i första uppförsbacken).
Hade tänkt, när jag insåg att det kanske inte var så långt, att ta rundan två gånger. Men tack vare det otroliga sommarvädret med blommande syréner och annat blommigt (plus bristen av bricanyl i lungorna) tog luften helt plötsligt slut. Verkligen helt slut. Benen däremot var inte slut och det känns ju kul. Knät protesterade inte heller, vilket jag trodde skulle bli mitt största problem.

Så vem vet, kanske blir en ny grej det här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar