denna lapp låg innanför min dörr när jag kom hem.
äntligen ska min cykel få vandra vidare. har ju länge funderat på vad jag ska göra med min cykel som efter cirka 25 år börjat visa upp en massa ålderstecken.
bakaxeln är nästan paj. likadant med framaxeln. hade först en tanke att jag skulle parkera den fel på järnvägsstationen. men nu när detta bra damp ner så behöver den ju inte anstränga sig något mer.
tack för de här åren min lilla röda cresent med bockstyre. vi har varit med om mycket tillsammans. du har inte bara orsakat en mörkare tand, onda knän och diverse skrapsår. du har även tagit mig till de platser jag velat gå. du har rullat bättre än många andra och du har alltid ställt upp för mig.
bon voyage!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar