Jag är aldrig den som egentligen klagar på något. Högt. Alltså till exempel på mat, om jag äter ute. Nu kan det ju vara så enkelt att jag brukar gilla all mat som jag äter borta. Bara för att jag inte har lagat det och jag inte behöver äta ensam (för det mesta). Visst skulle maten komma in rå eller smaka skunk då skulle jag skicka tillbaka.
Men hur många gånger har jag inte kommit hem med halvmöglig gurka. Eller salladshuvud som är genomruttet under de första fräscha bladen. Kom till och med hem en gång med köttfärs som luktade dåligt när jag öppnade paketet. Men aldrig har jag tänkt på att gå tillbaka. Kalla det lathet eller vad ni vill. Men det har som aldrig slagit mig att man kan gå tillbaka och klaga när man handlar i matvaruaffärer.
I helgen bakade jag muffins och på den ena sorten ska toppingen bestå av vispad grädde, vaniljsocker och krossade oreo kakor. Fan vad jag fick slita med grädden. Vispade tre omgångar. Första blev smör På.En.Gång. Andra omgången hann jag nästan med, men den blev för grynig. Tredje (och sista slatten) övervakade jag med falkögon. Den blev ändå inte bra. Inte lika dålig, men väldigt kornig och nästan så den såg ut att ha skurit sig.
Så idag var jag på Hemköp och helt plötsligt stod en en butiksjobbare i mejeriavdelningen. Frågade om äggen som skulle finnas för tio kronor (slut) och då kom jag plötsligt ihåg vad som hände med grädden. Frågade om de fått några andra klagomål på Garants grädde. Om det kunde vara så att det var något fel på just den omgången. Men nä, det hade de inte fått.
Det hela slutade med att jag fick en ny grädde! Utan krussiduller. Utan att jag bad om det. Jag har ju inte direkt några planer på att baka mer.
Alternativa rubriker:
Nu har jag grädden. Jag tror på tårta denna termin. Vad tror ni?!
Att så lite kan göra mig så glad.
Klaga mera.
Tacka vet jag Norrmejerier
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar