Avd: Konstiga sällsynta människodjur i ett barns värld

Barn: Har du ett barn? (kastar en frågande blick på mig)

Jag: Nä det har jag inte

Barn: Men har du en pappa då? (läs: en sån skulle kunna bli pappa till ditt tilltänkta barn)

Jag: Nä det har jag inte.

Barn: MEN, är du helt SJÄLV? (stirrar på mig med vidöppen mun) Har du INGET sällskap hemma hos ditt hus?

Jag: Ja det stämmer, jag bor helt själv.

Barn: Har du en hund eller katt då?

Jag: Nä

Barn: Eller kanske en fisk?

Jag: Nä inte ens en liten fisk.

Barn: Men då får du ju äta frukost helt själv. (kastar en nästan medlidsam blick på mig som får mig att känna mig som den mest ensamma människan på jorden)

Jag: Ja det får jag. Men jag äter ju frukost här med er på veckorna, då får jag ju sällskap.

Barn: Ja, det är ju bra, för man vill ha sällskap. Å på helgerna kan du äta frukost i sängen! (tittar på mig med ett stort leende, ger mig en kram och springer iväg)